LIVET ÄR EN DANS PÅ ROSOR MEN DET ÄR EN DANS MED SVÅRA STEG

Nu är klockan 00.10 och jag borde sova. Halv 4 kommer familjen larsson och hämtar mig. Då bär det av till arlanda och därifrån till thailand. Borde vara överlycklig vid det här laget men istället är jag bara trött, sur, stressad och mår skit inför resan. Heeelt omvända känslor. Det är lustigt. Dock kommer det nog ändra sig i samma sekund som  vi kliver av flyget i bangkok. Vi har ju trots allt världens resa framför oss. Bättre kan det ju faktiskt inte bli. Mår nog bara skit inför flygresan och tanken på alla äckliga ormar där nere. Det får mig att vilja dö. Men nu säger jag hejdå motala, östergötland och sverige i 3 månader framöver. Gör inget som jag inte skulle gjort medan jag är borta! Och en extra varm kram till alla mina vänner som inte har turen att få följa med - Kärlek till er. 

FÖLJ OSS PÅ RESDAGBOKEN;
Mitt alis - malinmarie
Vår resas namn - JosefinFridaMalin